Uppdatering

Ja, alltså... Sedan sist har jag svettats och våndats mycket. Först var det kåseriet. Det skrev jag klart samma dag som det skulle in, och hittade efter att jag hade skickat iväg det felskrivningar som min man istället för en man. Som tur  var så hängde inte allt på detta, och när jag idag fick tillbaka det så var kommentarerna övervägande positiva. Tur var väl det, för annars hade jag deppat ihop och inte vågat lämna in något mer alls. Som kuriosa kan nämnas att minst tre andra jag pratade med hade fått samma omdöme, så om jag hade fått något annat hade galgen inte varit långt borta.

Till nästa svettattack - populariseringen. Skriv om en vetenskaplig text till en populärvetenskaplig, löd uppgiften. Torrt så det ryker, skulle nog några säga, men vårt ämne lyfte det hela. Lånord i svenskan handlade det om, och här gjorde jag bara bort mig när jag skulle maila responsgruppen. Betoningen blev på något mystiskt sätt betongen, till allas munterhet. Det är betoning, det

Det här med responsgrupper är för övrigt det bästa på hela kursen! Man borde alltid ha sådana. I min grupp är vi fyra personer med ganska olika bakgrund och liv, så självklart ser våra texter olika ut. Man lär sig så otroligt mycket av att höra de andras kommentarer på det man har skrivit, men också av att se hur de har löst problem och så vidare. Trots att vi har haft samma ursprungstext och uppgift, så har slutprodukten skiljt sig mycket åt. Det är nog genom responssamtalen jag kommer att utvecklas mest.

Sedan sist har jag också varit en Hårt Arbetande Kvinna. Det finns inte så mycket mer att säga om saker. Någonstans ifrån måste pengarna komma, och eftersom jag bara pluggar halvtid anser jag mig ha tid att jobba. Dessutom känns det onödigt att slösa bort CSN-åren, eftersom man bara har sex på sig. Det finns helt klart en risk att jag skulle ångra mig om några år annars, när jag sitter där med flera år kvar på min utbildning men utan CSN.

Jobbet i sig är i alla fall helt okej. Folket är helschysst och jobbet är väl som man kan tänka sig. ICA som ICA, liksom. Men jag trivs bra och jobbar på få fler tider och att lära känna jobbarkompisarna. Det har gått ganska bra hittills med biobesök och skvaller. Dessutom har jag en kompis från kursen! Jag kompisdejtar henne och hennes vänner. Det är skitkul. Det var längesedan jag kom till en helt ny krets.

Dessutom finns det så många gamla godbitar från förr här i stan i år. Det känns verkligen bra att bo här. Amsterdam var bra på alla sätt och vis, men här finns så många fler jag har känt länge. Det är stor skillnad. I Amsterdam var det bara Marie jag hade känt längre än ett år. Alla andra var helt nya. Det var fantastiskt och jag älskade att bo där, men Göteborg blir en annan trygghet, eller vad man ska säga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback