Patras

Tanken var att vi skulle ta oss ganska direkt till Bari i Italien efter Chalkida, men vi blev kvar i Patras nagra dagar. Patras ar Greklands tredje storsta stad och verkar mest vara kant for sitt farjelage. Den tanken bekraftades mer och med nar jag tittade ut over hamnen och alla farjor som ankom och avgick igar fran min solstol.

Patras ar nog inte sa speciellt egentligen, men jag gillar det. Vi bor pa ett av tio hostel i hela Grekland, och sanningen att saga sa ar det ganska sunkigt. Det gor inte sa mycket. Det drivs av en grahraig man, som ar mycket vanlig och hjalpsam. Han och hans familj bor i husets undervaning, och resterande tva vaningar utgors av sovsalar och tvabaddsrum. Det stadas inte alltfor ofta och duschen, som ar gemensam for kvinnor och man, luktar mogel. Men det ar billigt, finns en fantastisk tradgard och vi bor hemskt mycket hellre sahar an pa hotell.

Vi kom hit i fredags kvall, efter att ha sett solnedgangen fran taget och pratat med en trevlig amerikan som skulle vidare till Venedig. Vi traskade pa i den riktning vi trodde att hostelet lag, och pa vagen dit hittade vi turisinformationen. Dar hittade vi varldens mest energiske man, som glatt gav oss kartor, broschyrer och berattade att det fanns gratis cyklar och Internet att tillga. Klockan var 22.00, en fredagkvall. Det  kalalr jag service.

Snart var vi framme vid hostelet, installerade oss och gick ut for den obligatoriska grekiska salladen. Nar vi kom tillbaka holl fyra biffiga killar pa att ga och lagga sig i vart rum. Det var sjukt varmt i rummet hela natten och av nagon marklig anledning har personalen anda sedan dess kallat oss for "the couple".

Igar var jag pa stranden i ganska manga timmar. Jag lyckades branna laren, nagot som hander varje sommar fast jag alltid hinner glomma det mellan varven. Australiensaren i solstolen bredvid ville prompt bjuda pa drinkar, men lugnade sig nar han insag att jag var lika gammal som hans dotter. Han berattade att han var i Grekland for att komma over sin skilsmassa och jag kande mig inte trygg forran Joel kom.

Det blev lite kyligare frampa kvallen, sa vi stannade inte sa lange pa stranden. Vi kakade middag och satt i vandrarhemmets tradgard ett tag, och sedan blev det en tidig kvall igen. Joel sa att det kandes som att vi hade blivit vuxna, eftersom vi helst av allt ville ga och lagga oss klockan elva en lordagkvall. Hoppas det var nagot tillfalligt ;)

I eftermiddag aker vi till Bari! Nagra dagar till, och sedan ar vi hemma... Tank vad tiden flyger ivag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback