De dar natterna... Och en dag i Aten

Som tidigare namnt, sa skulle vi ta nattaget Larissa-Aten. Vi hade varit forutseende nog att gora platsreservationer, sa att vi inte skulle vara tvungna att flytta pa oss mitt i natten, eftersom taget stannade pa varenda station och det ar en popular stracka. Med andra ord sa kandes det ganska skont att ga pa taget, och vi var trotta bada tva och ville inget annat an att krypa ihop i sovsackarna och forsoka fa lite somn.

Men icke. De platser vi hade fatt var i vagn ett, som visade sig var sovvagnen. Med andra ord fanns inte vara saten! Det blev en lang natt, med en tonarsbruds evig tjatter i mobiltelefonen, kedjerokande greker och obekvama skinnsaten. 05.19 anlande vi till Aten, och sallan har jag varit mer opepp. Det fanns inte mycket annat att gora an att ta tjuren vid hornen, och eftersom det enda vi verkligen ville se i Aten var Akropolis, sa tog vi forsta basta metro dit.

Energin atervande sa smaningom och vi forundrades over de uraldriga marmorpelarna hogt upp over staden, som sakterliga vaknade till liv. Vi enades om att det var tusen ganger battre att se soluppgangen dar an att behova brottas med miljontals turister, att i tysthet ata var standardfrukost bestaende av morotter.

Dessvarre fick vi inte ga narmare ruinerna. De oppnade inte forran klockan atta. Det resulterade i att vi satt i tva timmar pa den gamla avrattningskullen och nastan somande. Nar klockan sedan narmade sig atta gick vi mot ingangen och forbannade oss sjalva for att vi inte hade gatt tidigare, for nu hade turisterna borjat flockas. Inte mycket att gora at saken, och snart var vi uppe vid Parthenon. Det var helt otroligt! Detta gamla tempel, i sallskap med flera andra, ruvade dar over Aten. Vilken juvel! Det ar nog nagot av det aldsta jag har sett som har skapats av manniskohander, i alla fall av den storleken.

Vi spenderade nagra timmar dar, njot och svettades. Sedan tog vi oss mot National Garden, med stopp for en frappe eller tva. National Garden var en otrolig park! Vaxter av alla de mojliga och omojliga slag slogs om utrymme med dammar och lekplatser. Vi var lyckliga nog att higga en undanskymd del av parken dar vi faktiskt slumrade till. Det var nog inte helt vanligt, for i resten av parken kryllade det av atenare och turister.

En smula mer utvilade gick for att leta upp lunch. Det blev det dyraste malet mat pa resan (antagligen for att vi gick at fel hall och kom ut ur centrum istallet for till de restauranger dar konkurrensen om kunderna haller priserna lite lagre [fast vi hade saklart hoppats pa att det samre laget skulle var till var favor]).

Sedan var vi matta pa Aten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback